Om Champagne

Man glömmer nästa bort det eftersom namnet talar så bra för sig själv. I takt med sina framgångar har champagne blivit ett varumärke i sig, men det är viktigt att komma ihåg att det framför allt är ett vin. Det tillhör familjen mousserande-viner, i motsats till stilla viner.

Den 4 juli 2015 blev ”Champagnes vingårdar, vinhus och vinkällare” upptagna på UNESCOs världsarvslista. Denna högsta utmärkelse är en erkännelse inte bara för ett kulturlandskap, utan även för arbetet i en sektor som har lyckats producera, distribuera och skydda en unik produkt.

Området som får kallas AOC har definierats enligt en lag från 1927 och täcker 34 000 hektar. Champagne är offer för sin framgång och ofta föremål för identitetsstöld. Man får endast kalla ett vin för champagne om det producerats, skördats och förberetts i det avgränsade området Champagne i Frankrike!

Champagne är indelat i fyra stora regioner. Längst i norr, montagne de Reims, där pinot noir-druvan ger styrka och generositet. Pinot meunier-druvan i Vallé de la Marne, Marnedalen, ger fruktighet åt champagne rosé. Söder om Epernay ligger Côte des Blancs med sin kalkjord och det är chardonnay-druvans förlovade land. Längre ned i söder finns Côte des Bar och dess kontinentala klimat som ger en lätt pinot noir.
Men innanför dessa stora linjer finns en hel mosaik av mikroområden. Varje vingård ger sin egen identitet till vinet.

En blanc de blancs är en champagne gjord endast på gröna vindruvor med chardonnay-druvor. Så långt är allt klart!
En blanc de noirs är gjord på endast blå vindruvor (pinot noir och/eller pinot meunier). Två druvsorter med färgat skal men vitt innedöme.

Méthode champenoise (eller traditionnell metod) är en noggrant definierad vinframställningsmetod för att göra champagne. Genom århundradena har Champagnes vinbönder lärt sig att ”tämja sina bubblor” för att försäkra sig om sina viners mångfald och excellens. ”Champagnes stora dam”, Fru Clicquot, vågade redan på 1700-talet trotsa reglerna och förbättra denna teknik.

Svenska
Avsluta mobilversionen